Socks

Two balls of Karisma, in a quite boring brown colour, suddenly found some pink leftover Svarta Fåret Raggsocksgarn and they decided that they should become something together. Some charts in a knitting book inspired a simple pattern and in only a few days time the union was completed: a pair of socks!

While knitting these I was constantly reminded of chocolate and strawberry ice-cream!

There was just enough brown yarn, I ended up with only two meters left and I´m very pleased that I managed to use up all of it. I think Karisma (from Drops) is a very nice sock-yarn: it´s pleasant to knit with and comes in a lot of nice colours. I have more of it in the stash and maby it´s time to cast on a new pair of socks...

Me = Great Fashion Designer!

During my blogging I have been wavering between writing in English or in Swedish - writing in English IS much harder, but it´s a good excercise. Yesterday, I decided first of all to go on blogging and then to write in Swedish. Almost as soon as I had posted, I got a request to write in English... So I will.

During the autumn I have been my own fashion designer. My mother came to me with a picture from a magazine and said she wanted a sweater like the one in the picture. It was designed by Stella McCartney (I doubt she knitted it herself). After having studied the picture, mum and I decided it was a piece of cake to knit something similar and I started looking for the right yarn.

And I found Rowan "Big Wool", that turned out to be expensive, yes, but absolutely wonderful to knit with. After some swatching and measuring, I cast on.


And this is how it turned out.

It´s knitted in the round up to the armpits. Mum wanted a short ribbing round the hems -I would have omitted that if I had knit the sweater for myself. I divided the work after the armpits and knitted the front and back separately back and forth. After a little shaping for the neck I knitted the sholders shut and picked up stitches for the sleeves. I knitted the sleeves in the round, shaped them a little and ended them with a short ribbing. Then I knitted the neck-ribbing and the whole sweater was wet-blocked. Yes, it took ages to dry!

Mum was very pleased with her sweater and maybe I have a great future ahead of me as a great fashion designer. But most likely not!

Länge sedan!

Det var ju länge sedan det skrevs något här: hösten har varit alldeles för full av arbete och sjukdom! Och när tiden och krafterna tryter gäller det ju att använda bådadera till det mest viktiga och alltså har jag hellre stickat än bloggat om stickning! Så det finns gott om nystickade saker att visa upp.

I år ville julstämningen inte riktigt infinna sig, jag som annars är en riktig julnörd. Inte ens julblommorna lockade och till julafton struntade jag i julstjärnor och amaryllisar och köpte mig en bukett snittblommor istället.

Dottern modifierade sitt halsduksönskemål till att vilja ha " en sådan där rund", en som fungerar som halsduk och som kan dras upp över huvudet när det blåser kallt. Jag har för mig att modellen kallades väpnarluva i min gröna ungdom.

Tre härvor Colinette gick det åt och mottagaren blev nöjd med resultatet. Själv tycker jag nog att färgerna inte var någon höjdare, men nu var det ju inte jag som skulle ståta i skapelsen.

Jag prövade en ny uppläggning av maskor denna gång, en slags stickad uppläggning som gav ett fast och bra resultat till kanten. Det första försöket med vanligt skoluppläggning blev för sladdrigt. Jag stickade två räta och två aviga som en tub och formade det hela litet för huvudet med litet kortvarv. En bit ner ökade jag så att den skulle passa om axlarna. Så maskade jag av och gjorde små uddar med jämna mellanrum med hjälp av en slags picot-avmaskning.

Sommarminnen

Ett av sommarens projekt. Jag har återigen fått önskemål om mönstret, så nu får jag väl ta och plita ner min version av denna klassiska tröja.

Så var det roliga slut

Oket till min "Stora Spetskragen" är färdigt och har suttit på min trogna provdocka Miss Lizzy ett tag. Den roliga delen av stickningen är slut och nu följer en väldigt massa varv i slätstickning. I svart. Kanske det är därför inget händer; en massa slätstickning i svart är ju inte så mycket att se fram emot. Särskilt inte nu på höstkanten, när mörkret kommer tillbaka och det blir litet svårt att se på kvällarna. Särskilt om man stickar med svart.

Jag fick förslaget att maska av det hela och använda oket som en magnifik halskrage. Och jo, det är ju en idé, men nu ville jag ju ha en tröja! Så det blir till att återföra alla maskorna till en rundsticka igen och börja knoga på. Min plan, att tröjan skulle vara klar ungefär nu, väljer jag att glömma. Sådana planer hör jobbvardagen på kontoret till, där dead-lines står som spön i backarna. Men där får man ju aldrig göra som man vill, till skillnad från den gyllene fritiden, där det är bara jag som bestämmer. Så Miss Lizzy kan ju , för all del, fortsätta stoltsera i denna ullsymfoni ett tag till.

Tankarna sysslar med halsduksidéer, jag vill göra något jag inte gjort förut och vrider och vänder på kombinationerna av ull och värmande halsplagg.

Höstens halsduk

Om man vill ha en ny halsduk när hösten kommer, tappar man lämpligen bort förra höstens halsduk och påpekar sedan för sin mamma att det är tomt i halsduksförrådet. Och då tar ens mamma genast chansen att köpa nytt garn och påbörja ett nytt projekt! Varför göra det enkelt för sig och köpa en färdig halsduk, när man kan ta den krångliga, nej fel - kreativa - vägen och köpa garn och sticka halsduken själv?

Tre härvor Colinette ska bli säsongens halsduk till dottern. Jag tänker mig något väldigt enkelt ribbstickat, kanske 2r,2a... eller 4r,4a. Och så måste ändarna på halsduken bli litet roliga.

Fler små mockasockor

De små mockasockorna gav mersmak och jag har stickat tre par hittills. Antagligen kommer det att bli fler; det är få stickprojekt som ger så stor effekt av så pass lite arbete.